���ϳԹ���Դ

Min forskning fokuserar skärningspunkten mellan litteratur och politik, särskilt i nordisk 1800-talslitteratur. Den rör sig över flera tvärvetenskapliga fält: forskning om nationalism i ett transnationellt perspektiv, pilgrimsforskning, emotionshistoria och framför allt genusteori – äldre genusteori som primärmaterial och modern genusteori som analytiskt verktyg. Nordisk litteratur i ett komparativt perspektiv är kärnan i min forskning och genusperspektivet en viktig drivkraft.

 

Under senare år har jag arbetat med mitt eget forskningsprojekt Förtrollande nationer: varumarknad, folktro och nationalism i skandinavisk skönlitteratur 1830­–1850 (finansierat av RJ 2016–2018), varit huvudredaktör för den tvärvenskapliga antologin Nineteenth-Century Nationalisms and Emotions in the Baltic Sea Region: The Production of Loss (Brill, 2021) samt deltagit i det tvärvetenskapliga projektet Tracing the Jerusalem Code: Christian Cultures in Scandinavia (finansierat av NFR 2015–2018, huvudprojektledare Kristin M. Bliksrud Aavitsland).

 

Min doktorsavhandling Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier (2008) analyserar föreställningar om röst i relation till föreställningar om kropp i litteratur publicerad efter att svenska kvinnor fått politisk rösträtt 1921. Den politiska rösten förväntades ha en bärande relation till den kvinnliga kroppen, men undersökningen visar betydande skillnader i relationen mellan föreställningar om röst och föreställningar om kroppslighet. Analysen utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv, främst inspirerat av Butler och Foucault. Dåtida genusteori ger en kontext till skönlitteraturen, men det litteraturvetenskapliga studiet av röst och kroppslighet genom en narratologisk begreppsapparat, genre och modus, belyser också i sin tur meningsproduktion i emancipationsteorierna. Jag föreslår en ny modell baserad på retorikens troper för att förstå relationen mellan föreställningar om röst respektive kropp, vilket ger en mer exakt kartläggning av det tidiga 1900-talets av genusteori än distinktionen mellan särart och likhet.

Vitenskapelig bokkapittel

Vitenskapelig artikkel

Vitenskapelig monografi

Lederartikkel

Antologi

Kapittel i populærvitenskapelig bok

Populærvitenskapelig artikkel

Tidsskriftomtale

Vitenskapelig litteraturgjennomgang

Innledning

Vitenskapelig kommentar

Publikationer i urval:

Publikationer inom projektet Förtrollande nationer

”Den svenska 1840-talsromanen som nationell kartografi”, Samlaren 2016, årg. 137, s. 58–86.

 

”Female Citizenship in Scandinavian Literature in the 1840s”, Rethinking Scandinavia – CSS Publications Web Quarterly vol 2 2018:1.

 

”Magi och nation. Häxor i finländsk och svensk 1800-talslitteratur”, Historiska och litteraturhistoriska studier 93, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2018, s. 47–78.

https://doi.org/10.30667/hls.66680

 

”Nationalistiska utsöndringar: kroppsvätskor hos Wergeland och Almqvist”, Edda 2021:2, årg. 108, s. 114–127 https://doi.org/10.18261/issn.1500-1989-2021-02-04

 

“The Novel Reconsidered: Emotions and anti-realism in mid-19^th-century Scandinavian literature”, Nations and Nationalism vol. 27, 2021:3 (July), s. 831–845. 

 

”Inledning: Nation som kvalitet”, Nation som kvalitet: Smak, folk och offentligheter i 1800-talets Norden, Alvheim & Eide Akademisk forlag, red. Anna Bohlin & Elin Stengrundet, Alvheim & Eide Akademisk forlag, 2021, s. 8–22.

”Fattigdom som svensk estetik – från Almqvist till IKEA”, Nation som kvalitet: Smak, offentligheter och folk i 1800-talets Norden, red. Anna Bohlin, & Elin Stengrundet, Alvheim & Eide Akademisk forlag, 2021, 43–64.

 

 

Andra publikationer

”Neglect, grief, revenge: Finland in Swedish nineteenth-century literature”, Nineteenth-Century Nationalisms and Emotions in the Baltic Sea Region: The Production of Loss, red. Anna Bohlin, Heidi Grönstrand & Tiina Kinnunen, Leiden & Boston: Brill, 2021, s. 80–107.

Bohlin, Anna, Grönstrand, Heidi & Kinnunen, Tiina, ”Introduction: The Production of Loss”, Nineteenth-Century Nationalisms and Emotions in the Baltic Sea Region: The Production of Loss, Leiden & Boston: Brill, 2021, s. 1–22.

 

”Geography of the Soul – History of Humankind: the Jerusalem Code in Bremer and Almqvist”, Tracing the Jerusalem Code. Volume 3. The Promised Land: Christian Cultures in Modern Scandinavia (ca. 1750–ca. 1920), red. Ragnhild J. Zorgati  &Anna Bohlin, DeGruyter: Berlin, 2021, s. 360–389.

”God’s Kingdom on Earth: Liberal Theology and Christian Liberalism in Sweden”, Tracing the Jerusalem Code. Volume 3. The Promised Land: Christian Cultures in Modern Scandinavia (ca. 1750–ca. 1920), red. Ragnhild J. Zorgati & Anna Bohlin, DeGruyter: Berlin, s. 540–549.

Bohlin, Anna & Ragnhild Johnsrud Zorgati, ”Introduction: Jerusalem in Modern Scandinavia”, Tracing the Jerusalem Code. Volume 3. The Promised Land: Christian Cultures in Modern Scandinavia (ca. 1750–ca. 1920), red. Ragnhild J. Zorgati & Anna Bohlin, DeGruyter: Berlin, 2021, s. 12–50. 

”Jerusalem in Every Soul: Temporalities of Faith in Fredrika Bremer’s and Harriet Martineau’s Travel Narratives of Palestine”, Time and Temporalities in European Travel Writing, red. Paula Henrikson & Christina Kullberg, Routledge: London & New York 2021, s. 182–209.

”Nils and the Social Mother as a Migrating Goose”, Tijdschrift voor Skandinavistiek 36, 2018/2019, s. 117–124. 

”Fredrika Bremer’s Concept of the Nation During her American Journey”, Ideas in History 2013:1-2, s. 43–70.

 

”Att tänka med alla sinnen. Aforismen och K. J.”, Tidskrift för litteraturvetenskap 2013:2,temanummer om kortprosa, s. 49–59.

 

”��å���������첹: Larders, cow-houses and other spiritual matters”, Re-Mapping Lagerlöf: Performance, intermediality and European transmissions, red. Helena Forsås-Scott, Lisbeth Stenberg & Bjarne Thorup Thomsen, Nordic Academic Press: Lund 2014, s. 60–73.

”Den manliga frimodigheten. Gud och andra män hos Fredrika Bremer”, Kvinnorna gör mannen. Maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500–2000, red. Kristina Fjelkestam, Helena Hill & David Tjeder, Makadam förlag: Göteborg & Stockholm 2013, s. 310–342.

”I författarens fotspår – litteraturvetenskaplig metod på fältet”, Humanister i fält. Metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen, LIR.skrifter.varia: Göteborg 2016, s. 23–38.

Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier, diss. Umeå, Bokförlaget h:ström: Umeå 2008.

Förtrollande nationer: varumarknad, folktro och nationalism i skandinavisk skönlitteratur 1830­–1850 (finansierat av RJ 2016–2018)

Det kritiska syftet med projektet är att bryta upp dagens nationalism utifrån nationalismens egen historia. Föreställningar om nationen i skandinavisk litteratur under första hälften av 1800-talet är på många sätt är främmande för nationalism i vår egen tid. Grundläggande aspekter – vad som utgör en nation, nationens roll i en kristen utvecklingstanke, skandinavismen som bärande idé samt själva incitamentet till att formulera en nation – skiljer det tidiga 1800-talets nationsbegrepp från vårt. Tidens populära författare var avgörande för utvecklingen av nationalism; trots det har centrala författarskap som exempelvis Fredrika Bremers inte undersökts i förhållande till modern, kritisk nationsforskning. Forskning om nationalism har å andra sidan länge osynliggjort kvinnor. Att undersöka nationalism genom litteratur gör både kvinnors bidrag synliga och öppnar för en genomträngande analys av hur kvinnligt medborgarskap förhandlas. Konstruktionen av nationen i de nordiska länderna formulerades därtill i relation till en gemensam norrön litteratur, till politiska kopplingar och konflikter med lång historia, och till skandinavism som politisk och kulturell rörelse. Studiet av nationalism är med nödvändighet transnationellt, och det gäller inte minst i Skandinavien.

De frågeställningar projektet utgår ifrån är: vad innebär nationen? Vad skiljer och vad förenar nationstanken hos norska, svenska och finska författare? Hur relateras kristendom, fornnordisk myt och folktro till föreställningen om nationen? Hur kopplas konsumtionsmönster till nationellt medvetande? Hur förstås medborgarskap i relation till genus? Hur skapar skönlitteraturen en nationell känsloekonomi?

 

Antologi:

(Brill, 2021)

Föreställningar om förlust är en drivande kraft i de flesta nationalistiska rörelser: förlusten av traditioner, kultur, språk, dygder, territorium eller en guldålder. Förlust laddas med olika känslor. Studier av nationalismen lyfter ofta fram känslornas centrala betydelse för att nationalismen skulle utvecklas till en massrörelse, men få har undersökt hur dessa känslor etablerades, förändrades och utmanades i 1800-talets nationalism. Och trots att nationalistiska rörelser regelmässigt aktiverar idén om ett förlorat ursprung har föreställningar om förlust inte fokuserats i forskning om nationalism. Vilka känslor laddade produktionen av förlust och hur förändrades de över tid? Vid vilka objekt och kroppar ”fastnade” känslor? Hur kopplades produktionen av förlust till genus? Vilka figurer av förlust föregick nationalistisk ideologi och möjliggjorde föreställningar om förlust i nationalistiska diskurser? 13 forskare från olika discipliner undersöker dessa frågor genom att studera Östersjöregionen under det långa 1800-talet i politiska texter, föreläsningar, romaner, brev, dagböcker och konstverk. Min egen artikel i antologin behandlar produktionen av förlust i de över tid starkt varierande känslor som under 1800-talet konstruerade Sveriges territoriella förlust av Finland, och har rubriken ”Neglect, grief, revenge – Finland in Swedish nineteenth-century literature”.

 

 

(finansierat av NFR 2015–2018, huvudprojektledare Kristin M. Bliksrud Aavitsland).

Jag är medredaktör för projektvolym 3, , red. Ragnhild J. Zorgati & Anna Bohlin, DeGruyter: Berlin.